Inclusive Skating - Alla ska kunna njuta av glädjen på isen!

Kungsbacka konståkningsklubb arbetar aktivt för att alla åkare stora som små ska få sin bästa möjlighet att utvecklas som konståkare och människa. Klubben försöker anpassa träning efter åkarens förmåga och med ett fint samarbete mellan, klubben, åkaren och familjen komma fram till ett bra individuellt upplägg.

Konståkning är fortfarande en liten sport när det gäller inkludering och möjligheter för personer med olika funktionsvariationer att utöva. Inclusive Skating är en internationellt erkänd välgörenhetsorganisation som tillhandahåller evenemang, aktiviteter, utbildning och träning för konståkare med olika funktionsvariationer eller behov av anpassningar samt deras tränare och familjer. Läs gärna mer om Inclusive Skating.

Möt klubbens åkare Vilma Mellegård

Vilma tränar i en av klubbens tävlingsgrupper med fokus på sina mål och tävlingar. Konståkning kan vara en otroligt komplex sport med stora krav på balans och koordination. Vilma är ett av våra lysande exempel och förebild som med järnvilja och en lust för konståkning visar att konståkning är en sport för alla

Kungsbacka Konståkningsklubb är så oerhört stolta över Vilma och vi är så Tacksamma för att hon vill dela sin resa med fler.
Tack Vilma och Tack till din familj!

När Vilma Mellegård var 7 år var hon en aktiv tjej som höll på med konståkning, simning och gymnastik, men så plötsligt drabbades hon av en stroke. I dag, 2023, är Vilma 14 år och har gjort en imponerande resa tillbaka i livet och är bland de bästa i världen i parakonståkning och vill gärna visa att konståkning är en idrott för alla och att man aldrig ska ge upp.

Föregående bild
Nästa bild

Vilmas resa

Vilma började åka konståkning i Kungsbacka konståkningsklubb när hon var 4,5 år gammal. Hon älskade att träna med sina kompisar, träna för märken samt att åka slingauppvisningar.

När hon var nästan 8 år gammal fick hon ett virus på hjärtat som gjorde att hon fick en allvarlig hjärtmuskelinflammation med hjärtstopp som följd. Hon hamnade på sjukhus och maskiner fick hjälpta hennes hjärta att pumpa. När hjärtat inte pumpade ordentligt bildades en blodpropp som senare lossnade och åkte upp i hjärnan vilket ledde till att Vilma fick en stroke. Stroken gjorde henne helt förlamad på höger sida, och även så att hon tappade talet. Hon fick lära sig prata, sitta, stå och gå på nytt.

Idag mår Vilma mycket bättre, och med hjälp av mediciner fungerar hennes hjärta ungefär som innan, men balans och funktion på höger sida är fortfarande nedsatt. Dessutom har påverkan på hjärnan gjort att hon har svårare att fokusera, särskilt i stökiga miljöer och då det är mycket ljud, och hon blir också snabbare mentalt uttröttad.

Att ge upp konståkningen var dock aldrig ett alternativ i Vilmas värld, och med fin stöttning från klubben var hon tillbaka på isen så fort hon fick möjlighet. Då blev det till att börja om… I början trillade hon jättemycket och vi använde selen i gamla ishallen en hel del för att träna upp känslan och självförtroendet. Med en enorm envishet och kämpaglöd har det också gett resultat! Idag försöker Vilma få till träning både i grupp och individuellt (fokus på anpassningar) och hon tävlar internationellt i det anpassade systemet ”Inclusive skating”. Här deltar hon i dagsläget i tre olika discipliner, friåkning, fridans samt duett tillsammans med en tjej från Nordirland. Hon har utvecklats enormt och tävlingarna gör det enklare för henne att sätta konkreta mål, och ger henne något att se fram emot.

Den nedsatta balansen och oförmågan att röra höger fot, ben, arm och hand som innan skadan gör dock att hon alltid kommer behöva hjälp med att knyta sina skridskor, vilket är en stor skillnad mot jämnåriga, och det kommer alltid behövas mycket  anpassningar och kreativt tänkande för att hitta vad som fungerar åkmässigt. Som exempel hoppar Vilma åt olika håll beroende på vad som fungerar bäst för varje individuellt hopp. Hon landar alltid på vänster fot och hon gör piruetter påbara vänster.

Inom parakonståkning är det otroligt viktigt att se till de individuella förutsättningarna och därifrån fokusera på möjligheter och var som går, i stället för vad som inte går. Bara för att Vilma tex inte kan göra lätta saker på höger, betyder det inte att hon inte kan arbeta med svåra saker på vänster. Detta kräver naturligtvis mer av tränarna och även att man i vissa fall helt enkelt måste testa sig fram. Konståkning är träningsmässigt en väldigt komplett idrott med inslag av både kondition, styrka, smidighet, balans samt kreativitet och musikalitet, vilket gör att den med rätt inställning och anpassningar borde kunna attrahera mång fler personer med funktionsvariationer än vad man idag ser och hör talas om.

Vi hoppas att Vilmas resa kan inspirera fler till denna sport.

”Jag älskar konståkningen, där kan jag få känna mig fri och bara vara mig själv” //Vilma